2 Dogz 2 Love

Här är det dragkamp!!!


Fredagen som var den sista dagen med gänget fick valparna bra ta det lugnt och busa och njuta av varandra dels för att glömma den jobbiga gårdagen men mest för att den sista dagen skulle få vara en rolig dag!

Vädret var fint så de kunde vara ute mycket och springa omkring och leka. Jag kände hur klumpen började växa sig allt starkare i mitt bröst och fördökte fånga varje minut av dagen såsom jag gjort under hela den här resan. Det gäller att minnas alla härliga, underbara stunder man haft...


Mor & son

Valparna har vuxit och blivit jättefina och jätteduktiga. Jag har fått massor av beröm från Carina på Kennel Ipixuna och det känns givetvis jätteroligt. Jag/ vi är jätteglada för att vi fått hennes förtroende att få ha Sally hemma hos oss under den här tiden. Det hade inte gått utan utan hennes guidning, det har kännts tryggt att ha hon funnits som ett stöd under resans gång. Carina är som en uppslagsbok och kan allt om hundar och då speciellt gårdshunden och så har hon massor av nyttiga erfarenheter som jag haft nytta av. 

Det här har varit en upplevelse som vi alltid kommer att minnas och som vi bevarar ömt i våra hjärtan.


Mor & dotter


Sally har fått en liten minikopia, Leia eller Nellie som hon nu kommer att kallas är en avbild av sin mor på alla sätt och vis. De är inte bara till det yttre väldigt lika utan jag tror att hon är den som mest har fått ärva hennes inre egenskaper  oxå. Hon är en lugn, förståndig liten tjej som var den som pysslade om sina syskon, tvättade dem vid behov och bäddade korgen...

Loke är nog den som fått flest egenskaper av sin far som oxå är en kraftig, robust kille full av energi.

Vera/ Lilly har nog ärvt lite från både mor och far och är en blandning av båda två och är en liten tjej full av bus!

Det kunde inte ha blivit bättre det här, jag är så nöjd och glad att det gått så här bra och att valparna utvecklats till tre härliga små hundar!

De ser allt för roliga ut!


Torsdagens veterinärbesök gick bra. Alla valpar "godkända" utan anmärkning! Det var väl det jag visste de är ju bäst! De var dessutom väldigt duktiga tyckte veterinären! Passade på att väga dem oxå- Loke vägde 2300 gram, Leia 1750 gram och Vera/ Lilly 1700 gram.

Sen kom vi till den biten som inte var lika rolig- öronmärkningen... Stackars små hundöron! Oj, oj, oj vad små valpar kan låta mycket! Och oj, oj, oj vad det högg till i mattehjärtat! Men det gick ju snabbt över så fort de blev nedsläppta på golvet så var allt bra igen! Sen så fick veterinären för sig att han skulle tejpa deras öron för att de inte skulle färga av sig på oss och på varandra, men det skulle han inte fått gjort. Det var nämnligen ett elände att få bort tejpen sen och då blev de inte så glada på sin matte utan lät mycket igen!

En roligt sammanträffande var att veterinären hade haft en hund som hette Loke och den assisterande sköterskan hade en katt som hette Leia!

Fulla av bus...


Gårdagen klarade vi av utan några incidenter alls! Jippi!

Idag väntar valpbesiktning och man hoppas ju att allting är bra med  de små liven. För mig kommer de ju alltid att vara de finaste valparna någonsin! Jag undrar hur det känns då de ska tatueras i örat, jag tror att det kommer att göra himla ont! Men jag tror att smärtan går över snabbt när det väl är gjort-usch!

Bara två dagar kvar...

Undrar var matte gömt godiset?


På förmiddagen var det dags för nya aktiviteter- skattjakt!

Jag hade gömt små bitar av Frolic ( nyttigt och bra godis, egentligen foder) i gräset som valparna fick leta efter. Oj, oj, oj vad de små nosarna gick! Det var stor lycka när de hittade en liten bit att mumsa på.

Sen fortsatte de att leka jaga, dvs de jagade varandra en stund. Sen var det egentligen dags för mat, men medan jag fixade i ordning maten i köket så hade de somnat på täcket i vardagsrummet och där sover de ännu så sött. Det var nog jobbigt för en liten hundvalp att gå på skattjakt?!

De senaste dagarna har varit kantade av tråkigheter... De små liven är ju så nyfikna och snabba så man hinner ju inte ha koll på allt vad de har för sig, suck! De är en riktiga små olycksfåglar!

Lilly/ Vera har i alla fall klarat av ett humlestick med efterföljande kräkningar och frossa samt att antal rymningsförsök, matte har fått bra motion och ett par smärre hjärtattacker då Vera försvunnit in i häcken till grannen, eftersom hon kommit på hur man kryper under nätet i "hundgården". Nu har vi gjort en förstärkning av inhägnaden så att den blivit rymningssäker(?):)

Leia har blivit "förgiftad" av fläderbär, de såg ju så röda och goda ut! Så hon hade oxå en kväll med kräkningar och såg lite usel ut.

Loke har "peppar, peppar" klarat sig utan några större olyckor...

Nu vill jag ha lugn och ro och njuta av de här sista dagarna, sånt här tar på nerverna!  I morgon kommer Carina från kenneln och då är det dags för valpbesiktning och öronmärkning (aj, aj). Sen har vi bara fredagen på oss att mysa innan lördag- då den här  resan når sitt slut... Då ska Loke hem till sitt Maderö och Leia/Nellie hem till Flen...

Suck, suck mitt hjärta gråter...

Kan inte motstå att visa er det fina porträttet av Vera som sonen ritade med datorns hjälp i går kväll.

Tack snälla Virre!

Lika som bär...

Har inte riktigt tänkt på hur lika Loke och Vera (Lilly) är förrän nu...

Alla tre på samma bild utan att busa...

De senaste dagarna har vi fortsatt vår träning. Den här gången har det handlat om social träning- att träffa en massa olika människor. Det har varit allt från att grannpojkarna lekt med dem i trädgården, dotterns tjejkompisgäng som busat och gosat med dem och i går kväll fick de vara med på den årliga kräftskivan med våra bekanta. De stortrivs när det är full fart omkring dem och nån som har tid att busa med dem. Sen när de blir trötta så finns det ju alltid en famn ledig att krypa upp och somna i.

Bara en vecka kvar med mina "bebisar" jag börjar räkna ner, vill inte skiljas från dem...

Dagarna bara går och går... Valparna blir allt duktigare och påhittigare (?). Ett tu tre så kan de flytta gallret, klättra i trappor- både ner och upp, krypa under nätet i hundhagen mm! Det gäller att hålla koll på dem må jag säga!


De växer och ändrar utseende för varje dag tycker jag- så här ser de ut idag...


Loke, Lilly & Leia ute i det gröna...


Nu ligger vi i hårdträning om dagarna inför överlämningen nästa vecka. I går var det en riktigt tuff dag för valparna. Vi började med att bekanta oss med dammsugaren på förmiddagen. Den var lite läskig trots att den inte ens var på, men lite spännande oxå!


Lite läskig...


Lite spännande...

På eftermiddagen fick de prova på att gå en liten sväng i koppel och det kändes nog lite konstigt men det va ju samtidigt kul att få komma och hur det såg ut lite längre bort från valphagen...


Se så fina de är med halsband och allt!

Det som valparna gillade bäst av allt det kom nog på kvällen ändå. Det var nämnligen kvällsmaten-pannkaka!!! Det var nog det godaste de nånsin ätit och de undrade väl varför jag undanhållit en sån delikatess så länge? Det var första gången det nästan blev slagsmål om maten! Oj, oj vad mycket gott ni har att vänta!

Vera (Lilly)

Nu får vi äntligen lov att presentera vår nya familjemedlem! Familjen enades efter omröstning, lottning och diverse diskussioner med många turer om att det blir Lilly som stannar kvar hos oss! Det tyngsta argumentet är nog att den lilla prinsessan Leia är en liten Sally-kopia på alla sätt och vis och vi kände att det vore roligt att ha en liten ny tjej med blandning av Sally och sin pappa Billy och därmed ett lite annat utseende och andra egenskaper. Men valet var inte lätt och vi har funderat länge och velat hit och dit för de är ju två helt underbara tjejer båda två! Vad vi faktiskt kommit överens om mycket tidigare var att hon inte kommer att kallas Lilly framöver utan kommer att bli vår lilla Vera!

(Vi har väntat lite med att tillkännage detta eftersom vi ville att de blivande hundägarna i Flen skulle få reda på detta först av alla.)

Loke är som vanligt igen...

Nu är det OK med Loke igen, inga sviter av getingsticket så vitt jag kan se- skönt! Pratade med Lokes blivande husse i går som ringde och hörde hur det var med killen. Det e så trevligt med såna samtal, tänk att få prata massor om det som e det viktigaste i ens liv just nu, med en som e riktigt intresserad dessutom! Det e ju inte alla som vill prata hundvalpar precis!



Släpp ut oss...


Idag tog jag hjälp av maken och fixade en riktigt stor valphage utomhus. Vi var och köpte hönsnät i går som vi gjodre en stor inhägnad hage utav. Det blev jättebra! Nu kan jag ha valparna ute om dagarna utan att springa benen av mig, nu när min bästa hjälpreda, dottern, börjar i skolan på måndag. Valparna hade väl helst velat springa omkring fritt men det finns ju utrymme för det också! Det här känns betydligt säkrare för alla parter.

Aj, min tass!


I går blev det dramatik i valplägret...

Större delen av dagen var valparna ute i trädgården i det vackra vädret. Det blev en hel del passande eftersom jag dels inte har någon bra valphage och eftersom små valpar har en förmåga att smaka på allt intressant de hittar. Men det märks att de vuxit till sig på alla sätt för nu var de minsann inte ett dugg rädda för att va ute tvärtom. Vi klarade dock av dagen utan några större inträffanden...

Sen kom kvällen...

Loke lekte som vanligt i vardagsrummet, men kommer plötsligt krypande pipandes, det e inte likt honom-tuffingen själv! Jag anade att nåt hade hänt, men det var varken mamma Sally eller nån av syrrorna som satt honom på plats. Han haltade lite på ett bakben och jag misstänkte vad som hänt- en geting! Jodåpå mattan där han varit låg mycket riktigt en slö, äcklig geting som bitit min lille kille-FY!!! Lokes fot svullnade upp och jag rinde både vetrinären och uppfödsen för att få goda råd, vad gör man? Fick rådet av vetrinären att låta den lille vila i lugn och ro under uppsikt de närmsta timmarna för att se hur det hela utvecklade sig. Det som skulle kunna hända var att han kanske var allergisk och att det skulle sätta sig på andningen eller nåt. De vill inte gärna ge så små hundar någon behandling om det inte behövs. Så jag tröstade den lille gnällige killen så gott det gick och sen somnade han och jag bäddade ner honom i en egen liten korg.



Det gör ont...


Sally kom och slickade Lokes fot ( hur kunde hon veta?) och la sig bredvid honom i korgen. Sen sov han lugnt men med lite frossa och lite gny i några timmar. Redan senare på kvällen då han vaknade så åt han lite mat, lekte lite försiktigt mest liggandes på rygg (men ändå!) och kunde stöjda på sin fot. Då kunde vi andas ut eftersom vi förstod att värre än så här skulle det inte bli. Men usch vad det gör ont i en när man se att de små har ont och man inget kan göra! Han sov vidare  i sin "privata" korg under kvällen så att vi kunde ha lite bättre koll på honom. Men på natten fick han ligga med sina syskon i valplådan som han brukar...



Skönt med egen kupé...

Det blev lite svårt att sova för oss i natt, lite orolig var man ju trots allt och va och tittade till honom så att allt var okej. Nu på morgonen var det full fart som vanligt, på Loke oxå! Svullnaden på hans fot hade gått ner, han haltade inte alls, han åt lika duktigt som vanligt och han va lika busig som vanligt. Jag tror att han har lite ont fortfarande ( gnäller lite ) och att han får ta det lite lugnare än vanligt idag, men å andra sidan behöver han ju inte köra i 180 jämnt!

Du e en duktig kille Loke! Tur att det här hände Dig, Du som tål lite tuffa tag!

Cool kille eller prydnadshund..?



Tuff brud som gillar att klättra...


Valparna tar nu varje tillfälle i akt att få springa omkring i vardagsrummet. Tar jag inte bort gallret vid köksdörren så står de där och skakar galler tills jag faller för grupptrycket och tar bort det! Det ska vara stora ytor och nya upptäckter nu! Men det gäller att passa dem ordentligt för de hittar ju alla de där ställena som inte är så lämpliga för små hundar... Men med god hjälp av hela familjen så får de oftast sin vilja igenom och springer glatt omkring i vårat stora vardagsrum! De är riktigt påhittiga nu om man vänder ryggen till för en sekund så kan man hitta tex Lilly ett par trappsteg upp på väg till övervåningen! Hon som knappt räcker upp till första trappsteget! Ibland fladdrar det till i en gardin någon av valparna använder den att dra dragkamp med- det e inte så lyckat med panelgardiner som går ända ner i golvet nu. Loke tror att han e en prydnadshund och spatserar gärna omkring på nedersta hyllan i glasbokhyllan. Full rulle med andra ord!

I helgen blev det massor av social träning, besök hela helgen av syster yster med man och barn sen dök även en av makens jobbarkompisar med familj upp på söndagen. De är roligt att folk  kommer och hälsar på eftersom det är mycket nyttigt för dem att få träffa andra människor. Många tycker ju dessutom att det är roligt att se "våra bebisar" och att få tillbringa en stund med dem.De e ju så gulliga!!!

Lilly, Loke & Leia slumrar så sött...



Väck inte den hund som sover...

...nej, nej! Men att väcka sin matte redan klockan halv sex på morgonen är helt okej?

Det blev en stunds bus och lek sen avrundades morgonpasset med en skvätt välling, det smakade gott tyckte de trots att det var första gången de fick smaka det.

Nu sover de små liven så gott i sin låda...

Husse har åkt till jobbet, lillmatte har åkt på sin efterlängtade Lisebergs resa, lillhusse sover sött (det blev visst lite sent vid datorn i natt. Ja och jag ska sätta igång med fredagsstädningen men det känns lite extra roligt idag för i kväll kommer syster med familj på besök!

Bäst att sätt igång...